En hel släkts kärlek till fotboll

Skriven den 15 november 2019.

Premium: Story

Det finns en familj som har haft en alldeles avgörande plats i fotbollsföreningen EIF:s historia. Utan släkten Löf skulle otaliga arbetsuppgifter ligga på hög, flera lag vara utan tränare eller kapten och många mål skulle ha förblivit ogjorda. Bakom hela fotbollsklanen finns mamma Doris Löf, kvinnan vars förhållningssätt har kommit att prägla flera generationers kärlek till fotbollen.

I samarbete med Ekenäs IF:s fotbollssektion

Det finns en god grund till att tala om en fotbollsklan när vi talar om familjen Löf. I släktträdet hittar vi på Doris Löfs 95-års dag sju egna barn, 19 barnbarn och 23 barnbarnsbarn, och flera av namnen i släktträdet är centrala personer i föreningens historia. Sönerna Alf, Sven och Krister var under många års tid tongivande spelare inom EIF:s representationslag och bland barnbarnen är både Per Estlander och Johan Estlander välkända fotbollsprofiler. Barnbarnsbarnen Oliver och Linus Estlander hör till framtidens starka spelare och Ida Adamsson gör redan nu karriär inom den tuffa svenska damfotbollen.

Fotbollsfamiljen Löf med fotbollsintresse över flera generationer. Fotbollssymbolen vid personens anger fotbollsengagemang .

Men denna historia handlar om mycket mera än om rent idrottsliga prestationer. Det handlar om att knyta an till ett sammanhang, om att ställa upp och vara en del av en gemenskap. På så sätt skapas kontinuitet och kärlek till något större än flyktig idrottslig framgång.

- Mamma började gå på juniormatcher år 1955, då min äldre bror Sven började spela fotboll. Han var äldst, två år äldre än mig. Inte visste hon kanske så mycket om fotboll, men hon ville vara med och se matcherna. Sedan har det ju fortsatt med många barn- och barnbarnsmatcher. Hon har nu sett matcher i snart 70 års tid, konstaterar Alf ”Affe” Löf, son till Doris.

Vad hade det för betydelse för dig att mamma var närvarande på matcherna?

- Det var fint, och man visste ju att hon alltid var där. Om man fick en spark på benet var hon där och tröstade. Senare klippte ju mamma också ut alla matchreferat och bilder och sparade i klippböcker, minns Alf.

-Och när ni kom hem från matcherna, då stod mamma och lagade mat åt dig och alla spelkompisar som alltid kom med. Det har alltid varit öppet hus hos oss, fast vi inte hade så mycket, men att laga mat var alltid mammas grej, minns dottern Birgitta "Gitta" Estlander.

Grunden till att skapa en bestående kärlek för fotboll ligger i det personliga engagemanget. Att vara närvarande på ett sätt som skapar ett gemensamt intresse över generationsgränser leder på sikt till idrottskultur.

- Det är ju klart att det påverkar barnens intresse för föreningen om föräldrarna aldrig följer med matcher eller går och ser representationslagets matcher, konstaterar Gitta.

Närvarande på alla hemmamatcher

När EIF:s representationslag spelar hemmamatch är familjen alltid väl representerad. Både på läktaren och på spelplanen har familjemedlemmar figurerat genom åren, både i tränarroller och som spelare. För att inte tala om otaliga arbetstimmar på cafésidan. Just nu tränar Johan Estlander Akademilaget och Per Estlander P05-laget, Gitta Estlander är mångårig försäljningsansvarig och Benita Sandberg är aktiv funktionär.

- Vi är alltid minst fem syskon på hemmamatcherna, konstaterar Gitta.

- Vi brukar vara på alla hemmamatcher. Vi har alla har säsongkort, det hör liksom till, skrattar Affe som själv under flera års tid fungerade som junior-och damtränare efter sin aktiva spelarkarriär med 14 säsonger i herrlaget.

Och sin aktningsvärda ålder till trots brukar även 95-åriga Doris Löf fortfarande ibland ses på läktaren. Många fotbollsvänner minns Doris Löf i egenskap av aktiv inom föreningens damsektion i många årtionden. Hon premierades även som föreningens hedersmedlem år 2003.

- Mamma vill ju gärna komma på match, hon är alltid intresserad om någon bara kommer efter henne, berättar Gitta Estlander.

- Jag kommer ihåg första gången mamma satt på sidan och inte själv var funktionär under en match. Hon tittade en stund, steg sedan upp, och sa: Ja, inte brukade jag göra så här jag, inte kan ni ha korven på det där viset! minns Gitta med ett skratt.

Vilken roll har fotbollen i familjegemenskapen?

- Det blir nog alltid snack om fotboll när vi träffas. Så är det nog hela sommaren, konstaterar Gitta.

- Nog ligger det ganska djupt i själen. Ingen skillnad på sammanhanget så blir det nog alltid några kommentarer om fotboll. Inte pratar vi kanske alltid så mycket om barnen, men alltid om EIF, skrattar Affe.

Kaptensroller och tränaransvar

På samma sätt som det finns många olika sätt att spela fotboll på, finns det även många olika sätt att förhålla sig till sin roll i laget eller föreningen. En del spelare väljer att dyka upp på träning och sköta sitt medan andra har en naturlig vilja att engagera sig. Genomgående har medlemmarna i familjen röstats fram till att bära kaptensbindeln eller åtagit sig ansvarsfulla positioner i föreningen. Det är knappast en slump.

Vilka värden präglar familjens förhållningssätt till fotboll?

- Ansvarstagande, det tror jag. Krister var kapten och Per var kapten, det har nog alltid funnits ett ansvar. Johan var ju också kapten för herrlaget, säger Gitta.

- Ofta har ju spelarna röstat fram kaptenen i laget, det ligger väl något i det att spelarna har haft förtroende för dem som personer, fortsätter Affe.

Tränarskap i sin tur handlar om att föra kunskap vidare och vilja utveckla kommande spelargenerationer. Ett ansvar som flera i familjen valt att axla.