Dr Hardman bytte maskar mot kräm

Hon är biologen och forskaren som fördjupade sig i bandmaskars genetik i tolv års tid innan hon bytte bransch. På sin fritid tillverkar Lotta Hardman hudvårdsprodukter utan extra tillsatsämnen - för att ge sig själv och andra människor möjlighet till rena produkter.

Den som har besökt Rekoförsäljningen i Ekenäs eller Karis har antagligen sett Lotta Hardman och hennes hudvårdsprodukter. Färska hudkrämer packade i vackra förpackningar. Här finns body butter, ansiktskräm, schampo på bit och olika oljor. Alla är färska och innehåller inga emulgerings- eller konserveringsmedel.

- De flesta av dagens hudvårdsprodukter som finns i affärerna är tillverkade för att hålla ett år i lager, ett år i butikshyllan och ett år där hemma. För att ett fett skall klara en sådan tid måste produkten innehålla konserveringsmedel, och även om produkten i sig är konserverad har ju det goda fettet blivit dåligt för länge sedan, kritiserar Lotta.

- Grejen med mina produkter är att dom absolut inte skall stå på några hyllor, de skall tillverkas i dag och användas imorgon.

Enligt Lottas filosofi borde salvor och krämer vi använder på kroppens största organ, huden, alltid vara färska. Koncentrationen av verksamma ämnen är större istället för att vara utspädda med en massa vatten, vilket krämer i dagligvaruhandeln ofta är. Mängden är mindre men produkten mera effektiv.

Från maskar till krämkök

Lotta Hardman är en kvinna med ett imponerande kunnande i bagaget. Bland annat är Lotta doktor i zoologi, samt magister i cellbiologi med kemi och biokemi som biämnen. Hon arbetade i tolv års tid med forskningsprojekt vid Skogsforskningsinstitutet, och mera konkret med kartläggning av en grupp inälvsparasiters släktskap och utbredning.

- Det en grupp bandmaskar som bor inne i små däggdjurs tarmar, utbredda över hela norra halvklotet i sorkar och möss. Grågula med en kropp indelad i segment. Det jag gjorde var grundforskning med målsättning att utreda vad som finns var och vem som är släkt med vem, dvs. fylogenetik och fylogeografi. Vi skapade stora släktträd av det genetiska materialet efter att sekvenserna behandlats i dataprogram och kartlade arternas släktskap och utbredning, förklarar Lotta.

Med denna bakgrundskunskap i biologi och biokemi var det för henne inte ett långt steg till att på ett tryggt sätt kunna producera hudvårdsprodukter hemma i Raseborg.

- Man skall inte gärna tillverka saker åt andra om man inte vet hur svampar och bakterier växer, jag har jobbat med cellkulturer och renodlat bakterier, så jag anser att jag vet hur jag skall gå tillväga för att undvika objudna gäster i mitt krämkök, skrattar Lotta.

Atopisk hud gav startkicken

Lotta Hardman har nu tillverkat hudvårdsprodukter i tre års tid. Det hela startade med att ett av hennes tre barn hade atopisk hy och apotekssalvorna löste inte situationen. Då vaknade biokemisten och problemlösaren i Lotta.

- Men jag måste ju kunna laga något som är bättre än det här, tänkte jag. Det tog inte speciellt länge för hela internet är fullt med recept och idéer, berättar Lotta om hur det hela började.

Inspirerad av den första produkten blev det sedan även ansiktskräm, och på kundernas begäran har sortimentet med tiden utvidgats med olika varianter och dofter.

- Jag blandade ihop en ansiktskräm med mycket vitaminer och antioxidanter som motverkar fria radikaler som förstör celler. Och mina kompisar ville ha mera av dem och så med tiden kom Reko-ringarna med som försäljningsplats.

Det låter som en affärsidé som lätt kunde växa sig större, men enligt Lotta är detta inte målsättningen. EU-lagstiftningen omöjliggör återförsäljning av hudvårdsprodukter som innehåller vatten utan konserveringsmedel, vilket är hela poängen med hennes produkter.

- Finland är inte moget för att köpa hudvårdsprodukter från en kyldisk som ett paket smör. EU:s lagstiftning känner inget sådant. Mina produkter är färskvaror, slår Lotta fast.

- För mig är det här ingen business, det är en hobby. Jag gör det för att jag vill ha produkterna själv och för att jag tycker att det är rättvist att någon annan också skall få testa, säger Lotta.

Skippa köprallyt

Jag träffar Lotta Hardman i familjens mysiga stuga i Snappertuna. I det röda lilla uthuset bor tuppen Gandalf och hans hönsflock samt de två getterna Per och Lisa. Under åren har hon även hunnit byta ut biologin mot arbetet som webbutvecklare på JCO-Digital i Ekenäs. Problemlösningen är det som driver henne i det nya jobbet, som egentligen inte skiljer sig så mycket som man skulle tro från forskaryrket.

- Jag kodar för jag vill jobba med problemlösning. Du får ett uppdrag; något skall se ut och fungera på ett visst sätt, och så gäller det att lösa det.

- Utmaningen för mig är att lära mig koda bättre. Utvecklingsbiologi är långsamt men teknikutvecklingen går snabbt framåt. Du blir aldrig färdig, varje vecka kommer det något nytt att lära sig, konstaterar Lotta.

Hon talar om livslångt lärande och om att hon inte trivs med att göra samma sak för länge. Att våga gå sin egen väg. I privatlivet lockar en mera hållbar livsstil utan delaktighet i köprallyt och kapprustningen, kanske på sikt även ett liv med småskalig egen odling och flera djur.

- Jag skulle gärna vara mera självförsörjande och producera mer av min egen mat. Slita mindre på naturresurser, köra mindre, och minska den globala konsumtionen, säger Lotta med eftertanke.

- Det är kanske dit jag är på väg, och jag vill ha ett liv i min egen takt. Det har jag förvisso alltid haft men jag vill värna om det. Jag måste ha det andra också, jag mår inte bra av att göra bara en sak, konstaterar Lotta Hardman.

TEXT: Ilse Klockars, Place2Go / BILDER: Janica Söderlund, MR Media